Nu är det jul…

Julfirandet i Harshult inkluderar julfest i logen, IOGT-NTO-lokalen i byn. Vi är många som är uppväxta med julgransdanserna och det är där vi har lärt oss alla folklekarna som hör julen till.

Lina då…

Och nu…

De som var barn kommer nu med egna barn eller till och med barnbarn. Festen är dock densamma med ringlekar och levande ljus i granen, spelemän med dragspel och tomten som kommer med gottepåsar.

Också förberedelserna är desamma, brorsan hugger granen, vi pyntar och gör julfint med kulor och granris i fönstren. Girlangerna av crepepapper ska hängas upp i dragstagen i taket. Det är inget för den höjdrädde, för att nå upp så får vi som inte är tvåmetersmänniskor stå på en stol som i sin tur står på ett bord. Carola städar och dukar. Flickorna som har varit med sedan de var små, är nu föräldrar med egna barn som också är med och klär granen, även om alla kulorna hamnar på samma gren. Men är man 2½ så är det OK.

Godis och frukt plockas i påsar och placeras som alltid i mammas gamla mangelkorg. Tomtens röda byxor plockas ner från vinden och får en släng av strykjärnet. Hans träskor är redan på plats i logen i garderoben i köket under trappen där de alltid står, tillsammans med hans käpp.

Fika hör också till

Lotterivinster

Scenkanten är alltid kul.

När det sedan är dags så fylls huset med dansande glada barn och vuxna från när och fjärran. De äldsta är i 90-års åldern och de yngsta inte ens året fyllda. När det är fika så vet alla vad man ska göra, borden langas ur garderoben och fälls upp, stolarna kommer fram lika snabbt. Efter fika, lottdragning och lite mera dans kommer tomten, smånissarna har vuxit upp och växlat genom åren, men tomten har varit densamma åtminstone de senaste 40 åren.

Full fart i köket likaså!

I köket regerar numera Ing-Marie, Carina och Carola som ställer upp som goda grannar tillsammans med Ann-Christine för att traditionen ska kunna leva vidare.

En tradition som vi alla bär med oss och som nog i stort sett är jämgammal med den nu drygt 100-åriga föreningen och lokalen.

Med levande ljus i granen

Med tiden förändras julen och jultraditionerna, en sak är dock i stort sett alltid densamma – julfesten i logen i Harshult. Vi är många i byn som är uppvuxna med julfesterna, det är där vi har lärt oss dansa alla folklekar som hör julen till.

Från en julfest på 1920-talet. Den lilla flickan längst fram är min faster Ulla som är född 1922. Bland övriga deltagare finns bland andra farmor och farfar, (farfar har fluga) farmors bror Gottfrid och Einar Eklöv.

Genom att få vara med från då vi var helt små kan vi alla sånger och rörelser utan att egentligen behöva tänka. När jag var barn, var det inte så många andra små barn vilket gjorde att vi dansade, inte bara ringdans, utan lekar med relativt avancerade turer, ”Lasse går i ringen”, ”Flickorna de små..” för den roliga galoppen och vuxenvarianten av ”Karusellen” var favoriter. Och efter fikat och tomtens besök brukade kvasten komma fram, men inte för att städa utan då blev det kvastvals. Det var så jag lärde mig dansa vals.

”Skrattollar är vi allihopa, allihopa, du med!”

”Nu vilja vi begynna en domaredans, medan domaren själv var hemma…”

Julfesterna och danserna går från generation till generation, många som själva har varit med som barn har sedan varit där med egna barn, och nu barnbarn.

Julgranen är smyckad med levande ljus och spelmannen stämmer upp sitt dragspel. Under de senaste åren är goda krafter i grannbyarna som står för fikat och disken, när logens medlemmar är borta eller har blivit gamla för att klara det själva. Men traditionen lever och är en uppskattad julvana bland gamla som unga.